Livet går lite på halvspin och jag känner mig rätt trist. Ungefär som vädret. Åldersnoja? Har haft en jättebra dag men det känns som att det hade kvittat var än på hela jorden jag befunnit mig för jag hade ändå bara velat vara. Det är det jag gör nu, bara är. Kanske blir så när man får en chans att slappna av och släppa allt där nere i söder, jag vet inte riktigt. Hur som, det känns både läskigt och roligt på samma gång att räknas som "vuxen", vadå vuxen? Jag är bara 16.. eller ja, det känns så iallafall men people change & feelings fade. Imorrn börjar jag mitt nya liv, ska försöka tänka mer på mig själv och inte ta på mig skuld som jag egentligen inte borde bära. Lära mig bli bättre på att säga ifrån. Tack och hej, nu har jag levt ungefär 18 jordsnurr. Känns bra, what doesn't kill you makes you stronger & life doesn't get easier, you get stronger.